La vie à la Nea

Hej!
En utav mina mardrömmar slog in idag. Jag var nära på att få seriösa panikattacker hela tiden.
TV:N GICK SÖNDER!
Ni har säkert förstått min kärlek till min TV, kan ni då förstå min sorg när TV:n dog framför mina ögon?
Den fungerade inte i morse heller, men då tänkte jag inte så mycket på det. Tänkte istället att det skulle vara bra när jag kom hem. Men icke ... Jag kunde känna stressen krypa upp på axel.
Jag sprang upp till den lilla TV:n och kollade. Inget, nada, zero ...
Klockan tickade, jag gick runt och gnydde för mig själv. En hemsk, bitande känsla gnagde i min mage. Dumma TV.
Jag vill ju inte missa Project Runway, igen! Jag missade det igår när jag var med Vickan, och dagen innan hade jag trumlektion. Aj, aj ...
Istället ställde jag mig med en smet ryttarkakor och påbörjade att måla om mina naglar.
Då kom pappa hem och "lagade" TV:n, som visade sig att aldrig vara trasig. Utan det var något kontakt eller annan teknik-grej som hade lossnat. Project Runway börjar klockan fem. Klockan var prick fem!
Snacka om att jag tjöt och tjoade, till och med dansade. Så lycklig var jag - över att min TV överlevde!
Jag satte på TV:n. I det ögonblicket kände jag mig överdrivet nervös. Fick upp någon läbbig fantasi där alla deltagarna som jag höll på att åkt ut. Ohh ...
Men ingen som jag till minnes tyckte om hade åkt ut, så jag var lycklig, satt och spann och log framför TV:n. Min knarkleverantör var på plats igen. Dessutom åkte en person som jag inte gillar (Zulema) ut.