Sentimentala låtar och sneda ögon

Hej!
Denna vecka har verkligen varit en musikvecka. Allt jag gör är att mata in nya musikstycken, gamla också. Youtube blir min blodgivare i det fallet, jävla Ipred-. Mer än det målar jag också. Jag målar ganska mycket nu, mest A3 - eftersom jag har tröttnat så jävla mycket på miniplutt-A4. Visst är det svårare med A3, det ska vara mycket mer detaljrikt, vilket kanske förklarar varför alla mina målningar ser ut som porslinsdocker. Men sålänge jag är nöjd, så.
Dessutom är jag nöjd med min betydligt tjockare blyertspenna som jag fick av mamma för någon månad sedan. Skuggorna bleknar inte lika fort med pennan, till skillnad från en vanlig blyerts. Det är så tråkigt att måla med vanlig blyerts bara eftersom teckningen saknar skuggor efter någon vecka, och istället är den täckt utav massor utav andra märken - som döljs vid skuggningen. Nej, tvi på vanlig blyerts.
Det jag målar mest är fantasiväsen, surrealistisk konst. Kanske för att det är vad som blir bäst med minst detaljer, för vem bryr sig om en alv-liknande sak har glashud? Kvinnor är ju grundregeln, även om jag skulle vilja måla en kille någon gång också. Men en kille med glashud klär inte heller.

Det är inte så kul att måla, skugga klart och därefter upptäcka att ögonen inte matchar varandra. Fast det skiter jag också i, försöker rätta till pupillerna så att de liknar varandra lite mer och fortsätter sedan. Ärligt talat så bryr jag ju mig om att kvinnan - eller vad det är - på målningen ser ut som en mentalpatient på rymmen, men så får det vara.

Nu är det i alla fall "gamla" Paramore- och Evanescence-låtar som gör mig gråtmild. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0